3/2-15 TUL 3

Då har vi varit in på tillväxtultraljud nr 3. 

I morse var Tilde trött och klagade på ryggont. Jag tänkte att hon kan nog inte blivit sjuk igen så vi skickade iväg henne till skolan. Redan efter 20 min ringde hennes fröken och bad oss hämta hem en skruttig Tilde. Hon fick åka hem till moster och bädda ner sig eftersom vi var på väg till stan. Skitväder för övrigt. Snöigt och halt.


Hade som vanligt en "att-göra-lista" men efter 30 min på Gränby gav jag upp. Det går helt enkelt inte att förflytta sig. Vi åt sushi och åkte till sjukhuset och fikade istället. 


Först ultraljud med barnmorska och där konstaterades att bebisarna vägde ca 2500 gr vardera och låg på 5 %+ och 9 %+. Dvs tvilling 1 har planat ut och tvilling 2 och tjockat på sig lite. Tyvärr ligger båda två fortfarande fel och nu är det inte så stor chans att de kommer vända på sig. Tyvärr. Känns lite surt att man har fött tre barn och klarat det och sen ska man behöva snittas på sista....


Efter ultraljudet var det läkarbesök där jag fick en tid för planerat snitt den 9 mars. Det känns som en evighet dit. 5 långa långa veckor kommer det bli. Men chansen finns ju fortf att det kommer igång av sig självt. Läkaren kollade också livmodertappen, som såg bra och opåverkad ut, trots mycket sammandragningar och förvärkar, och vi pratade lite om operationen och min oro att vi inte ska komma in i tid samt om Kg's dumdristighet att propsa på att åka Vasaloppet den 5 och 8 mars. 

Efter Spec mvc åkte vi en kortis till Ikea för att köpa madrass till spjälsängen, en nattlampa och en ny blandare till köket. Sen blev det Mio för ett nytt bord till vardagsrummet och slutligen Toys r Us för present till barnens kusin fast vid det laget var jag så slut att jag inte kunde fokusera alls så det blev inget. 

Kom hem till barnen och en helt utslagen Tilde i soffan. "Har du feber" frågade jag. "Vet inte" svarade hon. Hon var skållhet och när jag kollade tempen låg den på 41 grader. Jösses. I med alvedon, vatten och fick av henne täcke och kläder. Fick ner febern till 39 och då somnade hon i vår säng. Lilla skruttan...När jag gick och la mig var tyvärr febern uppe i över 40 igen trots att ungen är dyblöt. Hon vaknade till och var lite förvirrad och trodde det var morgon trots att hon bara sovit knappt en timme. Vågar inte ge henne mer alvedon heller. Så det ryggonda hon klagade över i morse var med största sannolikhet ledont.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0